Den svenska nazirörelsen 1996

Kategori: Antifascism

Splittrade de falla...

Hösten 1996 brakade naziscenen i Sverige samman. Nationella Alliansen som skulle bli det stora enande projektet floppade. Under hösten har nästan inga vit makt-konserter genomförts och Sverigedemokraternas demonstrationer blivit pinsamma fiaskon för de närmast sörjande. I Stockholm stängdes Kafé 88 på Tomtebogatan och Asgård, i Helsingborg Club Valhall. Staten började driva rättsprocesser mot vit makt-skivindustrin. Och som kronan på verket, utbryter ett stort gräl i den interntationella nazimiljön. De senaste rasen är att Bifrost Musik lagt ner och skänkt sina sista slantar till SDs valfond, Last Resort Records ska lägga ned och Riksfrontens riksledning i Bergslagen verkar slutligen också ha kastat in handduken.

Skåne

Men situationen ser olika ut på olika håll i Sverige. I Skåne blev 1996 ett mindre steg framåt för nazimiljön. Karlskrona-nazisterna i Nationalsocialistisk Front kom att spela en framträdande roll under Hessmarschen. 7 stycken "wannabe-martyrer" greps och fem av dem dömdes till två månaders fängelse för demonstrationen. NSF är idag den organisation som bygger vidare på den gamla strategin, att springa runt med hakkorsfanor och bruna pyjamasar med armbindlar, som de misslyckade politiska projekten VAM, Riksfronten och Nationella Alliansen tidigare stått för. NSF har under året arbetat på att knyta kontakt med nassegrupper i andra städer, och lokalavdelningar har bildats i Helsingborg, Trelleborg och Stockholm. Den 8 december höll de ett gemmensamt möte i Karlskrona, till minne av den amerikanska naziterroristen Robert Mattews från The Order.

30 november

1996 års 30 novemberfirande är ganska talande för situationen runt omkring i Sverige. Nordlands Norrköping och Linköpingnassar demonstrerade i Åtvidaberg. De 30-talet försupna nassarna lyckades krossa skyltfönster i staden för att seda flyga på och spöa en morsa som kommit för att hämta hem en tjej i demonstrationen. Skåne-nassarna lyckades dra ihop ett förtiotal till sitt firande i Simrishamn. I Stockholm stod en liten klick sverigedemokrater utanför Riddarholmskyrkan och lyssnade till när deras ordförande Mikael Jansson höll tal mot kommunister, invandrare och nynazister! Ett tiotal skinnskallar tog sig från Stockholms skins lokal och trakasserade folk på tunnelbanan tills en av dem fick en kniv i magen.

Nordland

I januari i år kom ett nytt nummer av Nordland, det första sedan sommaren. Även detta nummer var 88 sidor långt (sic!) och innehöll artiklar om tatueringar, Hessmarschen, internet och dessutom en sexton sidor lång bilaga om Bonniers makt i Sverige. Att svenska nazimusik-scenen är på tillbakagång i Sverige börjar märkas i tidningen, den innehöll inga intervjuer med svenska band och inga svenska skivor recenserades. Det har även skett ett stort ras i arrangerandet av vit makt-konserter. I en artikel konstaterar de: "Efter ett hektiskt 1996 så har Nordland beslutat sig för att göra en paus när det gäller arrangerandet av konserter. Det är först när man själv har varit med och arrangerat en konsert som man förstår hur mycket arbete som ligger bakom, och med ett snitt på en konsert i månaden så blir ju även konsertbesökarna alltför bortskämda. Men under februari kommer vi eventuellt att arrangera en Shutdown-konsert i Stockholm om efterfrågan är den rätta". Däremot flyttar Nordland fram sina positioner på den internationella naziscenen och släpper allt fler utländska naziskivor. I tidigare nummer har Nordland aktivt gått ut och "pushat" för Nationella Alliansen. NA skulle vara den "vita rörelsens" politiska front och Nordland den musikala fronten. Eftersom kampen "ständigt går framåt" i nazivärlden nämns nu inte att NA brakat, utan Nordland förklarar torrt att de i framtiden inte tänker blanda sig i den partipolitiska kampen utan endast ägna sig åt att genomföra "värderingarnas revolution hos den vita ungdomen". På debattsidan förs ytliga diskussioner om strategier, Anders Gustafsson förklarar att "Kode-dådet har gjort rörelsen mer skada än AFA någonsin", förskjuter idéen med den väpnade kampen och förespråkar istället uppbyggandet av ett klassiskt naziparti. Nordland-redaktören Peter Andersson förespråkar i sitt debattinlägg att nazirörelsen börjar använda sig mer av spontana demonstrationer, utan tillstånd, nu när tillståndsgivna demonstrationer blivit för svåra att genomföra.

Nazi wars

Vi har i tidigare nummer av Antifa-bulletinen berättat om den uppblommande konflikten mellan Nordland, Resistance och Paul "No Remorse" Burnley mot Combat 18 och Blood & Honour. Konflikten grundar sig i att engelska Combat 18 tagit över Ian Stuart Donaldssons (från det i nazikretsar största bandet Skrewdriver) gamla musikorganisation Blood&Honour. dessutom har de gett sig på Paul Burnley (från nazi-bandet nr 2, No Remorse), samt bildat en egen variant av No Remorse med gamla sparkade bandmedlemmar. C18 strävar efter att få kontroll över musikbranschen. Paul Burnley har i sin tur fått stöd av Nordland och dess amerikanska systertidning Resistance. I Sverige har dessutom de olika falanger som tycker illa om Nordland gått ut och förklarat C18/B&H sitt stöd, som till exempel Nitton och Ragnarock. Konflikten finns som en sur underton i senaste Nordland, och alla i den nynazistiska rörelsen uppmanas att ta ställning. Combat 18 har å sin sida, gått ut och förklarat att Ragnarock Records och Last Resort Records är de enda svenska vit makt-företag värda att stödja. Combat 18s egen version av nazibandet No Remorse sjunger på sin liveskiva att "allt Pajen behöver är Zyklon B", med åsyftning på den ledande nazisten och Nordland-organisatören Per-Anders "Pajen" Johansson i Göteborg. Ragnarock Records förklarar i sitt utskick att de arbetar mot Nordlands nazimonopol, och att det är ett "måste" att stödja C18. Thord Hagström har i sin tur bestämt att lägga ner sitt postorderföretag Last Resort Records på grund av konflikten med Nordland. Konflikten ska nog inte överdramatiseras, den spelar nog en viss roll för toppskicktet och det internationella sammarbetet, men på det lokala planet hållet många av nazigrupperna ändå kontakt med varandra, sammarbetar och köper skivor av varandra.

Videovåld

I början av januari tog konflikten mellan nazifalangerna en ny vändning. Den 15 januari fick den skotska nazigruppen Highlander, som står nära Nordland, en bomb i en videokassett postad i Danmark skickad till sin postbox. Som avsändare stod, troligen som vilseledande manöver, Nordland. Engelska snuten tipsade danska via interpol och några dagar senare greps en dansk nasse som hade tagit färjan över till Limhamn när han skulle posta tre, troligen fejkade, videokassett-brevbomber. Snuten tog och grep sju danska nassar, varav en, Thomas Nakaba, lyckades skottskada en snut vid gripandet. Nazigruppen är en utbrytarfalang ur den danska nazigruppen Danska Nationalsocialistiska Bevegelsen, DNSB. Gruppen står nära Combat 18/Blood & Honour och danska NS88. De tre videokassetterna som snuten beslagtog skulle ha skickats till engelska AFA, en känd vit olympiska spelen-simmerska och programledare som gift sig med en svart man och till Combat 18 (avledningsmanöver eller inre splittring?). Simmerskan bedriver sedan en tid en rättsprocess mot engelska C18 för att ha blivit uthängd och hotad i C18s tidning Redwatch. Bomber i videokassetter från nassar är ingen ny företeelse. För några år sedan fick en ledande aktivist i Offensiv en liknande bomb skickad hem till sig.

Internet, nazisternas sista fäste

När de nazistiska strukturerna och nätverken försvagas och faller ihop, så har internet kommit att få en större betydelse för de kvarvarande nazigrupperna. Internet har blivit ett enkelt sätt för små isolerade nazisekter att kunna föra ut sitt budskap och bygga upp en drömvärld där de försöker ge sken av att de är stora, mäktiga och välorganiserade. Nordland har gått i spetsen, och har både postorderförsäljning och ett eget nyhetsbrev, Frihetsbrevet, på internet. Nazisterna har lyckats skaffa sig två frizoner på nätet. Det ena är datanazisterna Ariska Kampförbundet från Sandviken som öppnat en egen domän (område på internet), där de låter nazigrupper och tidningar som ha sina hemsidor. Bakom domänen står 27-årige Patrik Lindkvist. Om någon känner någon bra hemside-hacker/cracker så finns svinen på www.ariskkamp.se. NSF och Valhall hade båda ett tag sina hemsidor hos Ariska kampförbundet, men slängdes ut därifrån, möjligen på grund av den internationella nazikonflikten. Den andra fristaden är idiot-tidningen Flashbacks "Frihetsserver" (frihet för vem?). Flashbacks Jan Axelsson har byggt upp ett litet data imperium genom att sprida allt som provocerar i samhället, vare sig det är droger, homo-kultur, nazism, satanism eller militant vänsterpropaganda. För nazisterna har han byggt upp ett väl behövligt vattenhål, och är idag den största spridaren av svensk nazipropaganda på internet.

Asgård lever?

Vissa nya små nazipostorderföretag har dock på senaste tiden dykt upp. I senaste Nordland avtackas Asgård "Asgård har varit en samlingspunkt för nationalister i Stockholm och distribuerat tonvis av rasmedveten information". Ur spillrorna av Asgård har nu postorderföretaget Nationella Produkter bildats. Det nya naziföretaget använder sig av SUNS/Nationella Alliansen Stockholms gamla Brevia-postbox. Nationella Produkter säljer bland annat nazi-terroristbibeln "Turners dagbok", som är en blandning av ideologisk handledning och instruktioner i bombtillverkning sammanflätade i en skönlitterär historia om hur några startar det heliga raskriget. Ytterligare en ny nazi-fångorganisation har också dykt upp i Stockholm, denna gång med namnet Svenska Rättsförbundet.

AFA(r) Sthlm