Den autonoma aktivismen är död. Eller har den ett liv efter döden? I Köpenhamn den 12-13 november träffades ett förtiotal vänsteraktivister från Northeuropean anticapitalist network i det Fria gymnasiet för att diskutera fortsatta projekt och utbyta konkreta erfarenheter.

Globaliseringsrörelsen och de sociala forumen har sakta sjunkit undan i tystnad som politisk kraft i Europa. Men de kontakter som skapades ur denna rörelse är fortfarande livaktig, både i Europa och Norden. NEAN växte som nätverk fram ur samarbetet mellan de aktiviströrelser som utgjorde den radikala flygeln inom globaliseringsrörelsen och mobiliseringarna till EU-toppmötena i Göteborg 2001 och Köpenhamn 2002. Den gemensamma utgångspunkten är att ta erfarenheterna från autonom aktivism och toppmötesprotester, och föra in i sociala protester och kamper. NEAN har tillsammans med liknande organisationer i södra Europa använt sig av de europeiska sociala forumen för att koordinera en europeisk diskussion kring arbetets förändrade former, prekariseringen och flexibiliseringen av arbetet, inom den europeiska unionen. En av de mer visuella formerna för denna diskussion var de samordnade EuroMayDay-manifestationerna i många europeiska städer på första maj 2004.

Inträngda i några av gymnasiets skolsalar hölls NEANs politiska laboratorium: där blandades teoretiska och praktiska diskussioner, som rörde sig mellan ett lokalt och europeiskt plan, mellan en vardagsnivå av kamper och över till debatter om möjligheterna i EU:s kris efter konstitutionens fall. Den tyska vänsterorganisationen Avanti berättade om sitt deltagande i de så kallade Montagsmanifestationerna och motståndet mot den sociala reformen HartzIV. Organisationen har deltagit i organiserandet av människor som hamnat i workfare-åtgärder, så kallade "1 Euro-jobb". Norska aktivister berättade om husockupantrörelsen och bostadskampen kring Husmania i Oslo som vuxit fram de senaste åren. Även finska aktivister berättade om sina ockupationer, från samarbetet med hemlösa kring en ockupation i Helsingfors till en iskall ockupation i tjugofemgradig vinterkyla i Torneå i norra Finland. Från Sverige deltog Allt åt alla och Syndikalistiska ungdomsförbundet från Malmö samt Alarm och Revolutionära fronten från Göteborg. De svenska organisationerna presenterade de senaste årens förnyade intresse och uppsving i utomfacklig och facklig aktivism, Vår makt-konferenserna och de svenska diskussionerna kring det "ansiktslösa" vardagsmotståndet. Globale rödder i sin tur berättade om sitt samarbete med det rödgröna partiet Enhedslistan och hur de såg på de politiska möjligheterna att påverka EU åt vänster efter konstitutionens fall. Just detta språng från de svenska aktivisternas betonande av de informella vardagskamperna upp till de danska aktivisternas insisterande på EU-politiken var mötets centrala konfliktfråga, med det europeiska Euromayday-nätverket och prekaritetsdebatten som ett projekt som pendlade mellan dessa två poler.

Är toppmötesprotesterna helt förbipasserade? Gång på gång tror vi så, men sedan börjar en ny mobilisering. På NEAN-dagordningen dök två nya mobiliseringar upp: dels planerar de finska aktivisterna aktiviteter under Finlands EU-ordförandeperiod hösten 2006 och dels har de effektiva tyskarna redan börjat organisera för protestaktioner mot G8-mötet som ska hållas i Rostock juni 2007. Tyskarna räknar med att hundratusen personer ska delta i manifestationen och ser planeringen som betydelsefull för konstruerandet av den radikala vänstern. Here we go again.

/ m